det bästa har inte hänt än *hoppas

Det tar en liten stund på morgonen innan jag förstår vart jag är.
Jag hittar inte vart man tänder lamporna eller vart saker är i skåpen.
Jag vet inte vad som finns i kylskåpet eller vad som håller på att bli gammalt där.
Jag kan inte priserna på saker i mataffären.
Jag gråter lite hela tiden, varje dag.
Jag vet att det blir bra sen men jag saknar så mycket - mest honom.
Jag bygger ihop dinosaurie-roboten för att tänka på annat, jag packar upp, gör fint.
Det är tur att jag har en dinosaurie till att bygga ihop. & ett lego. Han tar hand om mig fortfarande.

xx

vill ha svart, vill ha vitt, vill ha alla färger -

Orkar inte ens hur sinnessjukt fint livet kan vara.

xx

mina finaste

Hela den här grejen med att man kämpar arslet av sig, lägger allting i en låda och sedan lämnar ifrån sig det på en himla hylla? Det är så underväldigande. Vi korkade upp prosecco utanför skolan, gick och köpte öl och satte oss på stranden.

Helvete vad fina dom är i min klass. Jag fick liksom hoppa omkring för att få krama på dom allihop, jag har så himla svårt för massor av människor i grupp. Även om jag kan sitta och bli helt lycklig av att alla jag tycker om är på samma plats så får jag panik av tanken på att jag inte kan umgås med alla samtidigt. Mvh störd.

Efter sju timmars drickande så gungade jag hem med tofu chili don i vit plastpåse, åt upp och grät i två timmar i min säng. HUR kan den här tiden vara slut? Tur vi har vår utställning kvar. Jag har tagit på mig rollen Runner pga vill tydligen ha stressigaste jobbet in i det allra sista. HURRA!

Fan vad stolt jag är över mig och alla oss. Bäst är vi

xx

jag ställer mig på tårna och skriker så högt jag kan att 'allting är så jävla bra' - jag ställer mig vid spegeln och ser mig själv i ögonen; allting kommer nog bli bra

Om tre dagar är jag klar. Om tre dagar har jag lämnat in allt för tre år på universitetet. Jag får gråtkramp varje dag. Lyckorus blandat med ont i magen.

Självfallet skulle jag bestämma mig för att göra någonting jag aldrig gjort förut. I torsdags närmare bestämt. It ain't perfect. Det kommer inte bli perfekt. Har du printat två bilder bredvid varandra i mörkrum förut? Såfort jag berättade min plan för folk i min klass så blev jag bemött med total skräck-blick och lång tystnad följt av "alltså.. det är väldigt svårt". Tar jag åt mig av denna varning? När min lärare säger "alltså du kan ju försöka men jag tycker inte du ska göra det för det är Väldigt svårt" - JA Yrsa. GUDARS vilken bra idé. Det var ju inte som om du var stressad innan? Har aldrig upplevt mer ångest över någonting jag gjort. Att jag ens bryr mig såhär mycket är dock ett bevis på hur mycket jag gillar det jag gjort. Stolt. Nöjd. MEN: Jag kommer alltså DAGEN INNAN inlämning fortfarande stå i mörkrummet.

Men strunt samma. Idag är det lördag så mörkrummet är stängt. Istället har jag suttit i skolan och skrivit och scannat och haft mig.

& efteråt när Maria ringer och hör på min röst direkt hur trött jag är. & därför bjuder hem på mat och öl och jag gjorde egen salsa och gudars vilken räddning. Är så trött. Men på tisdag är det också 99p tequila på Hobgoblin så trotts inga pengar kan jag nog få till lite dans med min fina klass.

x

asfjhdfhkef

Älskade, underbara, fina jävla liv. Varför existerar ens pengar. Det är nog det enda som jag inte kan släppa taget om. Det lär ju alltid finnas saker som är upp och ner, saker som man stör sig på, är ledsen för, blir stressad av osv osv. Jag har blivit sjukt bra på att inte låta sådana saker ta över mitt humör. Men pengar. Ingenting ger mig så mycket ångest. Även om jag inte ens köper saker, går ut eller spenderar pengar på någonting jag inte kan stå för så är det tydligen omöjligt för mig att få ihop det.

Att jag sedan gått och kärat ner mig i just hot yoga. Som är så himla dyrt. Som man inte kan utöva själv i vardagsrummet även om man kan alla 26 postures och 2 andningsövningar - och dessutom ibland kan ha sin yogalärares röst kvar i huvudet i flera dagar. Idag har jag övervägt att börja gräva i mataffärers soptunnor, leva på linser i resten av mina dagar, bo i tält bara för att inte kunna komma åt någon mataffär eller falafel-ställe och tillslut kommit fram till att jag måste säga upp mitt yoga medlemsskap. & jag har gråtit i timmar. Flera himla floder. Ungefär det sorgligaste jag kunde komma fram till. Yoga är bland det bästa som hänt mig. Och jag hade inte klarat den här sista universitets-stressen utan att ha det. Tack som tusan för uppsägningstid men nu lär jag väl gråta varenda gång jag går dit.

Pengar är det larvigaste som finns.

xx

men vägen är skruvad som en psykopat, min vän

Jag tänkte bara titta in och dokumentera att jag mår väldigt bra alltså.

Jag har vandrat & tältat. Först alldeles för kallt, du vet sådär så att man måste ligga och sparka fötterna upp och ner hela natten för att överhuvudtaget ha någon känsel och sedan vakna av att det haglar. 

Men andra gången tältade jag på en klippa (seven sisters, googla if you don't know det är SÅ vackert) under ett träd bland får och lamm som glodde på mig när jag borstade tänderna. Detta är då det bästa jag någonsin gjort tror jag. Grät båda gångerna av total jävla lycka och har inga ord för den brittiska landsbygden. Oh lord.

Mamma grävde fram anteckningsböcker som är äldre än vad jag är och lärde mig att meditera. Vad var mitt liv innan yoga och meditation ens. Slutet på tredje året på universitetet och jag är kolugn, inte varit stressad på över två månader ca. HA!

Utan fokus bilder är en ny favoritgrej. Jäkligt svårt att få rätt på i mörkrummet dock. Plus att vår tekniker inte RIKTIGT förstår varför jag printar bilder som är helt "fel".

Har även läst en av de bästa böckerna som någonsin skrivits. Siddhartha. Främsta inspirationen till mitt projekt & även därför jag vandrar. Heja livet! Bara det här med att vara pepp på att vakna 5.30 för att yoga och sedan hänga i mörkrummet hela dagen?? N ö j d.

xx

När allting bara känns ganska bra

Mina senaste dagar har varit makalöst bra. Jag har blivit lite trött på min egen matlagning och därmed blivit besatt av risnudlar med massvis av grönsaker stekta med jordnötssmör. Holy !! 

Det som dock är ännu bättre är när Klara och Pete bjuder hem mig för vegansk pizza & vin! HURRA för att någon annan lagar mat åt en. Blev lagom berusade och lagom bakis dagen efter MEN ingenting hot yoga inte kan bota.

Igår. Alltså IGÅR! Hella och jag tog ett dopp i havet, för mig årets första - och det var så otroligt härligt. Efter det gick jag direkt till min älskade hot yoga och kände mig starkare än någonsin.

Fortsatte dagen med att äta indisk buffé med Hella & Maria, mysigt, supergott och efter det gick vi en lång promenad och gömde oss i träd som var 400 år gamla i Preston Park. OCH som om inte det var nog med söndagsmys så gick vi och såg den nya bröderna Cohen filmen som var SÅ himla bra! Känner i hela kroppen att det var den mest perfekta söndagen någonsin i världshistorien. 

& då får en ju följa upp med bästa måndagen? Jag gick för första gången till 'Introduction to meditation' at the yoga studio och det var superhärligt. Efter det gick jag en timmes promenad på stranden i VÅRSOLEN innan jag då gick tillbaka och körde mitt yogapass. FÖLJT AV att jag sedan bjöd snälla David på vietnamesisk lunch som var SÅ god och David är så go. OCH GUDARS vilka bra dagar!

Heja mig!

xx

på senaste tiden & sådär

Framtida Yrsa skulle bli SÅ besviken av brist på dokumentation här så nu ska jag komma ikapp. Januari och februari har varit ungefär såhär..

Jag har flippat och velat kräkas på bibliographies för samtliga inlämningar. OBS! Paus för reaktion över att mitt plugg innebär att läsa Camus, Patti Smith och Allt av J.D. Salinger som research !!! HURRA för min degree ibland. & att min dissertation fick handla om ensamhet och misslyckande. Så jävla fint.

Jag har lämnat in 20% + 20% av vad som räknas för min examen.

Varit så jävla glad över det att jag inte vetat vart jag skulle ta vägen.

Sedan känt mig välförtjänt av att inte behöva stressa över någonting och signat upp mig för hot yoga i en månad. Därmed spenderat mycket tid bara liggandes med vatten nära till hands. Första klassen var ungefär tortyr och smått traumatisk (+ hela jag var spaghetti efteråt) samtidigt som jag blev helt sinnessjukt besatt och har på något vis lyckats gå varje dag sen dess? 8 dagar kvar innan jag nog måste bli medlem for realz.
Ps. Har numera forever blåmärken på mina höftben. Undra hur lång tid det ska vara så liksom

Jag har firat min födelsedag med att först yoga på morgonen, med hela studion sjungandes för mig mitt i trikanasana, följt av hela-dagen-chill med fina personer som kommer med blommor, bakar tårtor, tar med körsbärsöl och whisky. FINT!

Jag har hängt i vår nya skolbyggnad när jag inte velat vara hemma, allting går i gult. Helt okej ändå va.

Mitt food-game har verkligen varit på topp. 

Min favoritperson har varit här och gosat och tramsat och vi tre somnade i en himla hög på Marias golv till en film. 

Jag har spenderat en eftermiddag i London på jakt efter inspiration till mitt projekt om mens men istället spenderade jag alla mina pengar i The Wellcome Trust's bokaffär och bestämde mig för att göra ett projekt om solitude istället. För det är fan det bästa jag vet.

& denna bilden gör mig alldeles glad för Maria bjöd över mig för hemmagjord vegansk pizza. Hurra för fina vänner.

90% av vad som cirkulerar i min hjärna just nu handlar om yoga. Sen kommer mat. Och jag önskar det kunde få vara det enda jag behövde göra. Yoga-ilandsproblem #1: att börjar varje dag i ett hett rum & svettas like there's no tomorrow betyder också att man fryser resten av hela himla dagen. Så nu måste våren faktiskt visa sig.


Klart slut

xx

"I'm an alligator, I'm a mama-papa coming for you, I'm the space invader, I'll be a rock 'n' rollin' bitch for you"

Hade jag inte svårigheter att koncentrera mig förut så har jag det verkligen idag. Helt overkligt.

Det är så otroligt mycket att göra just nu. Längtar ihjäl mig till den första februari när det är inlämnat och klart. Sedan är det bara mer eller mindre en himla grej (gigantiskt stor såklart) kvar att göra för mina tre år på universitetet. Helt overkligt. Men så himla skönt samtidigt.

Jag har hela tiden tänkt att jag ska stanna här föralltid. Men hur sorgligt det än kommer att bli att säga hejdå till allt och alla här så känner jag att det här var precis lagom med tid i den här staden. Det finns fler platser jag vill bo på samtidigt som jag bara vill hem till min gulliga mamma i Malmö. LIVET vad ska jag göra med dig...

Hur som helst så spenderas den här dagen med att lyssna på David Bowie och dricka kaffe tills jag mår illa. Dissertation here I come.


xx